Under våren arrangerar Nationalmuseum en serie konst- och filmvisningar tillsammans med organisationen Noncitizen. Vid tre separata tillfällen undersöker vi temat migration genom att sätta samtida filmer i dialog med verk ur museets samlingar. Fri entré.
Varje tillfälle fokuserar på en ny uppsättning konstverk och filmer. Vi samlas i Södra ljusgården där vi inleder med att tillsammans titta på en bild av ett specifikt konstverk på stor bildskärm . Därefter ser vi två filmer, gjorda av både internationellt etablerade konstnärer och filmskapare knutna till Noncitizen i Sverige, följt av ett avslutande samtal.
Fri entré, ingen föranmälan, begränsat antal platser.
Plats: Södra ljusgården
Lördag 11 februari kl 14–15:30
Språk: Visning och samtal hålls på svenska. Meriem Bennanis film är på engelska, arabiska och franska med engelsk undertext. Evan Khorasans film är på svenska med engelsk undertext.
Jean Grenier, Vasco da Gamas återkomst (1500–1530) Vävd tapet i ull, silke och guldtråd, 391 x 549 cm
Tapeten ingår i en dyrbar tapetsvit som kung Manuel I av Portugal beställde 1499 för att hylla Vasco da Gama och den portugisisk-indiska erövringshistorien.
Meriem Bennani, Party on the CAPS (2018), 26 min
I filmen möter vi krokodilen Fiona, öns maskot, som introducerar oss till CAPS intrikata värld – en plats där flyktingar som tillfångatagits under teleporteringsförsök har utvecklat en livlig megalopolis. Filmen fokuserar på öns marockanska kvarter och gestaltar erfarenheter av postkolonial motståndskraft.
Meriem Bennani är född i Marocko och bor och arbetar i New York. Genom att blanda uttryck från dokusåpor, dokumentärer, telefonfilmer, animationer och storfilmsestetik utforskar hon berättelsers potential.
Evan Khorasani, Om jag lämnade dig nu (2023), 5 min
I ”Om jag lämnade dig nu” får vi följa en persons resa från sitt hem i Märsta till sin skola i Skärholmen. Vi får även ta del av en inre resa genom utlåtanden från Migrationsverket som resenären har erhållit. Han frågar sig om livet skulle bli enklare om han åkte till Paris där det är lättare för afghaner att få uppehållstillstånd.
Evan Khorasani är född i Afghanistan och arbetar med både text, rörlig bild och musik. Ett av målen med hans praktik är att belysa och problematisera situationen för nyanlända i Sverige.
Tid: Lördag 18 februari klockan 14–15.45
Språk: Introduktion och visning hålls på svenska. Jumana Mannas film är på engelska, arabiska och norska med engelsk undertext. Liubov Babichenkos film är på engelska med engelsk undertext. Samtal med Babichenko hålls på engelska.
Den politiska teoretikern Hannah Arendt menade att mänskliga rättigheter inte kan erhållas förrän vi blir medborgare i en nationalstat. Icke-medborgare utesluts på så vis från “rätten att ha rättigheter”, skrev Arendt. Det Stockholmsbaserade kollektivet Noncitizen samlar och arkiverar filmer gjorda utifrån erfarenheter av att vara just icke-medborgare. Under dagens program ställs Nationalmuseums arkiv och samlande mot Noncitizens. Jumana Mannas film ”Wild Relatives”, om en fröbank på Svalbard, visas i dialog med Noncitizen-filmskaparen Liubov Babichenkos arkiv av 8mm-film från 70-talets Donbass i Ukraina. Tillsammans visar arkiven och filmerna på olika förhållningssätt, mål och strävanden där nationalitet, medborgarskap, minne, och överlevnad ställs och vägs mot varandra.
Carl Larsson, Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 (1908), olja på duk, 700 x 1400 cm
Denna monumentala målning i Nationalmuseums övre trapphall vittnar om Gustav Vasas centrala plats i den svenska historieskrivningen kring sekelskiftet 1900. Det är också den kung som i linje med 1500-talets fursteideal lade grunden till det som idag är Nationalmuseums konstsamling.
Jumana Manna, Wild Relatives (2018), 64 min
Djupt under den arktiska permafrosten förvaras frön från hela världen som backup inför eventuella katastrofer. Filmen tar avstamp i en flytt från Aleppo till Libanon som ett internationellt forskningscentrum för jordbruk tvingades göra på grund av kriget i Syrien. En mödosam omplanteringsprocess med frön från reservlagret i Svalbard Global Seed Vault påbörjades. Genom att följa denna frötransaktion mellan Arktis och Libanon utvecklas en rad möten mellan mänskliga och icke-mänskliga liv.
Jumana Manna bor och arbetar i Berlin. I sina verk utforskar hon hur makt artikuleras genom att fokusera på kroppen, mark och materialitet i förhållande till koloniala arv och platshistorier. Genom skulptur, filmproduktion och text behandlar Manna paradoxerna i bevarandepraxis, särskilt inom arkeologi, jordbruk och juridik.
Liubov Babichenko, Väntesorg: In Case of Emergency, Always Have a Digital Copy of Your Life (2023), 8 min
Filmen består av personliga klipp som spelades in på 8 mm-film av Liubov Babichenkos farfar i 60-talets Donbass i östra Ukraina. Allt vi ser är digitaliserad film från ett nästan förlorat förflutet, en naiv och ärlig familjedokumentär från vardagslivet. En del av de människor vi möter har redan gått bort medan andra står inför dagens krig.
Liubov Babichenko är född i Donbass och har en masterexamen i filmkonst från 2009. Mellan 2010 och 2020 arbetade Babichenko som radiojournalist, redaktör och författare. För närvarande bor hon i Stockholm och arbetar med ett dokumentärprojekt som vi i dagens program får se delar av.
Tid: Torsdag 9 mars klockan 18–19.30
Språk: Visning och samtal hålls på svenska. Younès Ben Slimanes film är utan dialog. Merzaul Islam och Roozbeh Behtajis film är på svenska och engelska med engelsk undertext.
Ikväll ser vi spöken. Men inte bara spöken efter döda eller försvunna personer, utan också som hemsökande historier. Vi kommer att möta det osynliga, försummade och bortglömda – ett slags dödspolitik som väcker frågor om vilka kroppar och berättelser som har rätt att återuppstå. I en målning av Gustaf Wilhelm Finnberg från 1830 konfronteras vi av en adelsfamilj med privilegiet att föreviga både liv och död. I Younès Ben Slimanes film ”We Knew How Beautiful They Were, These Islands” syns enbart minnet av kroppar som har migrerat och i duon Merzaul Islam och Roozbeh Behtajis film ”What’s Your Problem, Bruno?” ser vi en cykel till ett barn som aldrig har fötts. Genom filmernas stämningar och gestalter hamnar vi i en tidsöverskridande dialog med (o)synliga ting – kanske kan vi ta ansvar för såväl historiska som framtida liv genom att engagera oss med de döda.
Gustaf Wilhelm Finnberg, Assessor C.J. Lagercrantz med familj (1830), olja på duk, 134 x 179 cm
I denna suggestiva målning ser vi flera generationer av en och samma familj. Verket väcker frågor om vilka kroppar som tillåts hemsöka konsthistorien.
Younès Ben Slimane, We Knew How Beautiful They Were, These Islands (2022), 20 min
En ensam person gräver en grav i nattens mörker. Utan dialog konfronteras vi med ett mörkt, mystiskt och möjligen förbannat universum. Ett universum där varje föremål verkar vara hemsökt, reliker vars tysta språk talar om sina tidigare ägares slut. Younès Ben Slimanes oroväckande vackra och melankoliska bilder badar i både mörker och gyllene klarhet, upplysta endast av stjärnornas ljus och de ensamma gravgrävarnas strålkastare.
Younes Ben Slimane är en tunisisk konstnär, filmskapare och arkitekt. Genom att arbeta med film, video, teckning och installation skapar han en ständig dialog mellan arkitektur och visuell konst. Han låter de olika medierna samexistera för att återspegla varandras möjligheter och begränsningar.
Merazul Islam och Roozbeh Behtaji, What’s Your Problem, Bruno (2023), 13 min
Frustration, ensamhet och sorg vilar över tillvaron i den trånga lägenheten. Bruno har kommit ensam till Sverige och bor nu hos sin morbror, som är plågad och deprimerad. Bruno gör vad han kan för att ta makten över situationen, men ibland har han inget annat val än att söka sig till sin fristad långt under jorden.
Merazul Islam är född i Bangladesh och bor sedan 2018 i Göteborg där han studerar andra året på gymnasiet. I ett års tid har han skapat film tillsammans med Roozbeh.”What’s Your Problem, Bruno” är hans andra film och har premiär på Göteborg Filmfestival 2023.
Roozbeh Behtaji är född i Tehran och uppvuxen i Angered. Han är utbildad filmare på HDK-Valand och har bland annat regisserat Bastian (SVT, 2012) och Diskoteksbranden 1998 (Göteborgs Stadsmuseum, 2021). Idag är Behtaji konstnärlig ledare för filmrörelsen Göthenburgo.
